gnagare...

                                                          

Sitter ute i den vackra, varma vårkvällen.
Njuter.
Verandan är vårstädad och fin...kvällen är ljum...fåglarna kvittrar....
Den skallige och jag njuter...
Plötsligt störs friden av ett rassel.....
Jag far upp... som skjuten ur en kanon!
Står som en kärring uppe i fåtöljen, tjoande, skrikande....
"En råtta! En råtta! EN RÅTTA!! EN MUUUUS!"

Den skallige försöker lugna....
" Ingen mus, en flaxande plastbit, en skramlande mutter".

"Det är ingen jävla mutter!!! Det är en råtta! En stor!! Här!" (står kvar uppe i fåtöljen)

Den skallige ger upp och säger med myndig stämma (som om han pratar med ett barn) :
"Anna, vi bor på landet.... Det är inte konstigt om det finns en gnagare här och där!"

Inser tyvärr att det stämmer... den skallige har rätt.... jag lommar ner från fåtöljen och smiter kvickt in i tryggheten med svansen mellan benen .....

Landet är ett paradis även för gnagare!

(bilden är snodd av råttorifokus)