Hejsan!

Länge sen sist!

Här kommer lite bilder som bevis på att vi fortfarande andas och lever.

Måste säga att det innebär en viss frihet att koppla ner sig.

Stänga av.

Ger tid till annat.

Önskar dock att jag hittade lusten till orden igen.

Lusten till bilderna.

Kreativiteten tar sig dock andra uttryck just nu.

Det är fint.

Ledigheten är bra för både kropp och själ.

På återseende!

Den skallige och valpdräparen.

Herr Hantverkare är här och ska fixa.

Fixar inte så bra.

Muttrar, skruvar, fixar.

Ingen lösning.

Valparna är som pirayor i hälsenorna på honom.

Jag är som bomull.

Mild, lindrande, förklarande.

Försonande.

Lirkar.

Herr Hantverkare blir ilsk.

Drar några verbala salvor åt gänget.

Vevar med en hantverkarkänga mot valparna.

Då...

Då rycks dörren upp med ett ryck!

Den skallige står med kutig rygg och vevande armar i dörrhålet.

Spottet rinner längst hans skäggiga haka.

Gutturala läten kommer ur strupen.

Klapprar med tänderna.

Nu har han fått nog.

Gränsen är nådd.

"Valpdräpare! Ut ur mitt hus! Bara ut! Säg inget mer!"

Varpå han försiktigt föser ut Herr Hantverkare.

"Ta dina piiiip verktyg och försvinn!"

Herr Hantverkare lommar iväg tätt följd av den skallige som fortfarande vevar med armarna.

Nu sitter vi här.

Urkopplade, bortkopplade och troligtvis på nån svart lista.

Nöjer mig med mobilsticka från och med nu!

Ps. Vet inte om vi ens har telefon längre. Vågar nog inte testa. Ds

Halvtid.

Nu är de som bäst.

Personligheterna blir tydligare och tydligare.

Så kul att se hur individerna växer fram.

Så olika men lika charmiga alla tre.

Bortkopplad

och totalt avkopplad.
Telebolaget ser till att datatid och tvtid inte blir
för lång.
Ständiga avbrott gör att det är lättare att
stänga av.
Tillbringar tiden på golvet i stället!

Ibland försvinner gnaget...

och allting blir som det ska.

Värmer mig med att jag ville göra väl.

Och det blev bättre.

Bättre för alla.

Framför allt för mig.

Får behålla.

Hålla kvar och fortsätta.

Alla nöjda, alla glada.

Jag är gladast av alla!

Veckans highlight

Tatatadaaa!

Ivan.

Har gått i förvissningen om att slutet är nära.

Fasat.

Hurvat.

Mått dåligt.

Haft dåligt samvete.

Så kommer LL och säger att han är fin.

Fin?!!!

Fin form för sin ålder!

Wow!

Kunde inte ha blivit gladare om jag så hade vunnit en miljon!

Det är sannerligen veckans highlight.

Till och med årets highlight!

Det är nåt som gnager....

Ibland så styr man inte.

Man följer.

(Och med man så menar jag naturligtvis jag.)

Vill göra väl.

Ställa upp.

Förändra.

Göra en insats.

Hoppas att jag är på god väg.

Önskar i alla fall att någon ställer upp så för mig om olyckan är framme.

Ger det de har kärast.

Och gör det med hela hjärtat.

Av glädje.

Även om det gör ont.

Ont i hela hjärtat.

Semesterstängt!

Bloggen ligger lite nere just nu.

Semester.

Ägnar dagarna åt förstagångs upplevelser.

Tusse Batong upplevde trädgården idag.

Råttan följer valparna med stor glädje!

Gänget o jag!

Livet har sin gilla gång.

Gänget har börjat äta välling.

Stora.

Då och då slår det mig hur väl man känner dem efter att ha spenderat varje vaken minut med dem.

Ingen överdrift.

Så gott som varje vaken minut i snart 4 veckor.

Fyll-Frasse som är lite försiktig och krockar hela tiden, Tusse Batong som är sjövild och

Suggan som har humör som tusan.

Kul gäng!

Veckans highlight!

Introducerar ett nytt fenomen här på bloggen!

Tatatadaaa...

Veckans highlight!

Kan vara vad som helst.

Precis allting.

Bara fantsin sätter gränser!

Veckans högljus är:

Har tjatat om den förut men den är värd varenda glutt!

Blir lycklig varje gång!

Dansar, tjoar, joddlar!

Veckans andra högljus är:

Hungerspelstriologin av Suzanne Collins.

Boktant som jag är så jublar jag när jag hittar guldkorn som de här!

Kunde inte sluta läsa!

valpkavalkad

3 veckor gamla och den bästa tiden börjar NUUUU!

sötare än socker.

"Suggan" 16 dagar.

dagar som går...

och blandas ihop med varandra.

Ögon som öppnas, klor som växer.

Ser nästan med blotta ögat hur valparna växer.

Gram blir till kilo och mer därtill.

Mormor Märta hjälper till när Vera vill vila.

Det är fint.

Värmer i hjärtat.

Gammal och godhjärtad är hon min Märta.

Hon kan.

Vet.

Min följeslagare i livet.

Skithund?!

Tusse Batong öppnade ena ögat idag.

Glad som en lärka blev jag.

Tog upp Tusse, gullade, pussade.

Sa "Välkommen, se världen. Se hur fin den är!"

"Javisst!" sa Tusse.

Bajsade mitt i min hand och skrek i högan sky.

Tur att han ska flytta till Norge!

I övrigt så är jag så tacksam för de fina, gamla bullarna jag har.

Vet vad jag vill, när jag vill!

Vera tramsar mest runt med Råttan och skiter helst i valparna.

Tror att jag följer hennes exempel i morgon!

Måndagens dur...

funderar på hur många klänningar som är för många?!

Har en faiblesse för just...

Klänningar!

Har idag köpt två.

Och utbrustit

" Det här måste vara den bästa!"

TVÅ  gånger!

Det känns bättre än bäst.

Är sjukt nöjd!

Måndags moll.

Pratar med krukväxter ibland.

För den hemtrevliga känslan och de tysta svaren.

Pysslar med de spretiga pelargonerna som köptes för en tia styck i höstas.

Fula men tacksamma att pyssla om.

Frågar dem om jag valt rätt.

En smula sot har samlats i bröstet.

Frågar om det är värt det här.
Spelregler som ändras.
Uppgörelser som bryts.
År som har gått....

Om glädjen väger upp mot kostnaden.
Om att kamma hem noll.
Eller minus.

Får inga svar idag.

Eller så är tystnaden från de vita pelargonerna svar i sig.

Så går våra dagar.

Vi äter.

Somnar ifrån maten.

Äter igen.

Mellan varven måste vi fotograferas.

Då blir vi lite sura.