morgonstund

Värmande kaffe i iskall trädgård.

Uppiggande promenad i sovande by.

Lugnande tankar i stressat huvud.

Mättande kaka för hungrig mage.

Roande lek för orolig själ.

Bra start på dagen!

Energin är på väg tillbaka.

Tur det!

tidiga tankar.

Får tio minuter över.

Så där tio minuter i sex.

Tio minuter kvar till jag måste gå.

Borde vara lite stressad.

Så är icke fallet.

Borde vara lite taggad för att gå till jobbet.

Det är jag inte alls!

Jobbet och jag är lite osams just nu.

Vi har en fnurra på tråden.

Förhoppningsvis så löser det sig under veckan

Det vore najs.

Då ska jag bli äckligt effektiv igen.

Jag lovar.

Tills dess så ger jag tusan i effektivitet och smyger lite istället.

Jag ser det snöar!

Eller kanske inte.

Men äppelblommorna trillar nu av träden och det resulterar i...

Ja, just det snö!

Och det är en vacker snö.

En snö i precis min smak.

Varm, vacker och väldoftande.

Det är vackert nu!

Dagen innan...

...Vera blev tjock!

Tro det eller ej men det kom över en natt.

Lördagen var hon smal.

Till och med för smal.

Jag uttryckte min oro.

Klagade inför den skallige.

Han höll med, nickade och hummade lite lagom.

Vaknar på söndagen och hon är tjock.

Som en tunna!

Vera är nu synonym till ordet tjocksmock.

Oron är borta!

sjukdom råder...

...återkommer när vi tillfrisknat från denna äckliga sjuka!

Helgen i lite bilder.

Lite ret, lagom med arbete, mycket lek och enormt mycket kärlek!

Fin helg!

Bjuder på den osminkade sanningen och dåligt frissat hår! Håll till godo.

maj...

Fantastisk, vacker, helt enkelt underbar!

Samtidigt så fylls hela jag av mörker, saknad och tomhet.

Maj är mammas månad.

Igår tände jag ljuset igen.

Gick in i mig själv och försvann.

Är tillbaka igen.

Njuter av bara ben, barfota fötter och knoppande syréner.

För en stund.

 Sorgen är som min skugga i vårsolen.

Snart stundas mammansdag.

Vackert och smärtsamt.

Boktanten dansar!

http://www.youtube.com/watch?v=d-xSxWX7_-4
Ser ni filmen framför er?
Tant i sina bästa år.
4 bullterriers.
En råtta.
En skallig man.
Ett kök.
Fridans!
Kaos utbryter!
Mannen är ett geni!
Får mig att flyga, gråta, sjunga och skratta!
Makalös!

Så många tankar...

så lite tid.

Så svåra att formulera.

Omsätta till ord som blir förstådda.

Försöker inte ens.

Lediga dagar fylls med hårt arbete och "att göra listan" har krympt.

Ordentligt.

Nu är den hanterlig.

Dottern och jag samarbetar fint.

Hon är finare än vad jag förtjänar!

Verandan är som ny. Nytt tak, ny färg, nyoljad.

Rabatterna är välansade och Rubbe charmade till oss en bra deal med bilmecken så snart är fulforden som ny den också!

Fin helg.

Och den är inte slut än!

"mammason" dag.

Sonen samlar på upplevelser.

Han säger så.

"Det vore väl en upplevelse! Kul va, mamma?! Kan vi? Snälla!"

Kan en mamma säga nej då?

Inte jag i alla fall.

Resultatet den här gången var att vi var högst uppe på Globen och senare satt sjukt nära isen när det var kvartsfinal i hockey-VM.

Jag som inte ens brukar se pucken!

Helt plötsligt satt (eller satt och satt?) jag där och roade mig kungligt.

Sjöng, hejade, gjorde vågen, klappade med klappor och tjoade.

Sonen hejade på Ryssland och jag på Norge.

Familjefejd.

Eller egentligen inte.

Sonens glädje åt Rysslands alla mål var större än Australien så...

Jag hejade på alla!

Delad glädje är ju dubbel glädje.

Sjukt nöjda var vi båda två.

Konstaterade att det här gör vi om!

Sen var det väl attans synd att Sverige åkte ut precis när jag började gilla hockey.

Otur liksom.

Den första blå fjärilen om våren.

Det började som någonting jag sa till barnen när de var små.

"När någon dör så kommer de till dig som den första blå fjärilen om våren."

Mormor dog och den första blå fjärilen var hon.

När mamma var sjuk så sa vi det till varandra.
Lovade. 

Sen blev hon den första blå fjärilen på våren.

Första våren efter att hon dött så satte sig den första blå fjärilen på min fot.

Den satt där länge.

Varje år kommer hon.

Sitter ett tag vid min sida.

Låter mig prata lite med henne och berätta hur saknad hon är.

Idag kom hon.

Satte sig i gruset vid min sida och jag berättade att jag överlever men att det är tomt.

Helvetiskt tomt utan henne.

Sen flög den iväg.

Den vackra, lilla blåa fjärilen.

Fladdrade iväg högt upp i luften.

Och försvann.

Boktanten tar saken i egna händer!

Bollar idéer.

Planterar en bokstav som förhoppningsvis växer.

Växer ihop med nästa.

Bildar ord.

Boktanten vattnar sina plantor.

Ser hur orden växer och tar fart.

Då får hon vingar.

Flyger och flaxar över bokstavslandet.

Hrm...klokt eller dumt? Det är frågan.

Men kul är det!

Låter fantasin flöda fritt!

Att förtjäna sitt lördagsgodis.

Först tränar vi lite trix....

Typ stå och gå.

Funkar sisådär!

Sen får Råttan välja träningsform själv....

Då blir det styrketräning för hela slanten!

å ena sidan...

borde jag ta fram sågen och såga ner ett träd.

Å andra sidan så borde jag ta mig an badrummet from hell.

Sen borde jag ta tag i mina planteringar, dammråttorna under sängen, sidoprojektet som skriker i hjärnan, tvätthögen som är en kilometer hög och tusentals andra måsten.

Vet inte vart jag ska börja så....

jag tar med mig gänget ut i den gråa dimman och låter skogen sjunga i öronen istället.

Känns som en mycket bättre idé!

Sen kanske jag tar tag i nåt.

Eller inte!

Ett ögonblick i måndagen.

Mitt i vardagshetsen.
I brytpunkten.

Hamnar i samspråk.

Får en kram och ett tack.

För nåt som är naturligt.

Inte så stort.

Men stort för en annan.

Minnen som väcks.

Ögon som tåras.

Sånt är fint.

Stort i det lilla och litet i det stora.

Sen är ögonblicket förbi och tårarna torkas snabbt med jackärmen medan jag skyndar vidare ut i vardagen.

Vera

Vera är loj.

Väldigt loj.

Spatserar omkring på ett oerhört värdigt sätt.

Helt olik sitt vanliga skuttiga jag.

Dessutom ska hon om möjligt vara ännu närmare mig.

Hela tiden.

Snubbelvarning!

Nu hoppade hon över frukosten.

Har aldrig hänt tidigare.

Vågar jag börja hoppas nu?

Jepp!

helg

Helgen har varit full av arbete.

Inte kul men skönt.

Nu är det några poster kvar på "attgörasnabbtlistan".

Sen kan jag med gott samvete vila i solstolen.

Det ska bli najs.

Men så länge så klappar jag mig själv på axeln och säger:

"Bra jobbat Anna, vääääldigt bra jobbat!"

Det är också najs.

Några andra jobbar också fast på helt andra sätt ;)!

jämförelser

Hört ifrån köket:

"Pappa, har du tänkt på en sak?"
"Vet inte, vaddå?"
"Att Råttan är lika stor som en Tyrannosaurus Rex ena pungkula men ändå har Råttan dubbelt så stor hjärna! Visst är det märkligt?!"
"Jo, jovisst, jo då! Det är verkligen märkligt."

Slutsatser att dra av detta är väl att Tyrannosaurus Rex inte var särskilt smarta eller att Råttans hjärna är överdimensionerad...

Hur som helst så piggade det upp den Skallige när han stod med händerna i diskbaljan och mig när jag smet undan från disken...

lösryckta ord blir en fredag...

Nybryggt kaffe, sprakande brasa, blyga vitsippor, skogströtta hundar, småsnack, nyplanterade örter, citronsåpade golv, spirande inspiration, hög musik, dansande boktant.

Min fredag i ett nötskal.

Fin är ordet.

Hur är din?

Somligt...

Somliga kan sova på jobbet och ändå tjäna dubbelt så mycket som andra...

Somliga kan leka lite chef och ständigt jobba för att få göra så lite som möjligt....

Somliga kan förfasa sig över en höjning av förmögenhetsskatten....

Somliga kan jobba stenhårt för att ta över andras jobb....

Somliga andra försöker ignorera alla de andra somliga och lyckas kanske lite ibland genom att tänka att somliga saker är viktigare för somliga.