Sonens hamster har dött. 3 år gammal med ögon som svartaste vatten. Sorgen är stor. Micke var ännu en som dog och försvann. Vi har haft för mycket sorg. Vi vill ha kvar. Behålla. Ha hela hjärtan. Inte fulla av hål och saknad.
Inga mer djur säger sonen, det gör för ont när de dör.
Om vi inte vågar släppa in fler i livet så blir det tomt till slut, säger jag klokt och vist.
Men ont gör det i sonen och i modershjärtat när sonen gråter sig till sömns för att det är så tomt utan hamsterhjulets gnisslande på kvällen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar