måndag 16 april 2012

Skugglös.



Borde skärpa till mig.
Sluta upp.
Nog med fjanterier.
Saknar henne redan innan hon åkt.
Hur ska jag kunna sova utan henne?
Utan att borra in fötterna i hennes varma mage.
Vem ska nu driva mig till vansinnets rand för att i nästa ögonblick få mig att kikna av skratt?
Hur ska jag kunna promenera utan hennes huvud i knävecket?

Äh, lägg av nu!
Hon kommer tillbaka.
Snart.
Dessutom så kommer hon ha det skitkul.
Inte sakna mig en minut.
(Hrm, den tanken gjorde det inte lättare...jo, kanske, liiite...)

Det blir tomt här utan Skuggan.

2 kommentarer:

  1. Åhh vad jobbigt!
    Vera sover borta vissa nätter och det är som att ett utav barnen inte är hemma - tomt!
    Hur länge blir hon borta?
    Kram

    SvaraRadera
  2. Det känns precis som när nåt av barnen sover borta! Väldigt tomt...och trist! Vet inte riktigt när hon kommer hem, beror lite på hur allt går. Håller tummarna för att det går fort!
    Kram på dig!

    SvaraRadera