Kärlek till ett ting aka en form.

Ibland finns den bara där.
Kärleken.
Den skallige loppade till sig en levin gitarr.
Den var till mig.
Sa "Jasså, jaha, så bra!"
Tills jag provade.
Då flög fingrarna äntligen över strängarna och jag kände mig som en virtuos!
Härlig känsla....precis vad jag behövde!

Och även om jag inte låter riktigt så bra som jag vill,
så är formen på gitarren så vacker så man vill dö en smula...