Råttan och skrämselhickan.

Råttan har idag/natt nästan skrämt ihjäl oss.
Huvudet började under natten att svullna.
Många tankar hinner passera.
Är lite av en hobbyveterinär så jag sa allergisk reaktion.
Kom ihåg det!
Ringer veterinär och de pratar om tänder, dubbla tandrader osv.
(han har inte tappat alla mjölktänder än)
Hua.
Operation, tänker jag.
Hua igen!
Huvudet har antagit dubbel storlek när vi anländer veterinären.
Liten råtta. Väldigt stort huvud.
Han är lika glad som vanligt.
Livet leker, kul att vara i stan, säger Råttan.
Allergisk reaktion säger veterinären.
Just det, tänker jag!
En spruta senare är vi ute igen.
Huvudet krymper snabbt.
Snart ser han ut som vanligt!
Är idag väldigt glad och tacksam över veterinärer och kortison.
Är även tacksam över att hundarna genom alla år har varit förskonade från sjukdomar.
Gör ont i själen när de är sjuka.
Nu är hjärtat fullt av kärlek och ögonen är trötta som tusan.
Tror jag ska inta ryggläge i soffan brevid Råttan.
Blir fint det!